Det är jag som bestämmer vad jag ska tänka.
Det är jag som bestämmer hur jag ska reagera.
Det resonemanget är viktigt när saker känns motiga.
Istället för att deppa ihop eller lägga skulden på alla "idioter" så kan jag välja en annan lösning.
Jag kan fokusera på det som trots allt kan vara positivt i situationen. Jag kan välja att försöka se vad jag kan lära mig av det som händer.
Detta är inte en passiv uppgivenhet, utan att konstruktivt sätt att få kraft att påverka det jag verkligen kan påverka.
Och även om jag inte kan påverka så mycket så kan jag undvika att falla ner i ett svart hål. Och en sak är säker - på botten av ett hål får man inte gjort så mycket vettigt.
Jag tar kontrollen över mitt liv och väljer att må bra.