Ikväll är det en kväll då det passar perfekt att lyssna till Jussi Björlings insjungning av Schraders Sommarnatt. Den svenska sommarkvällens intensitet och samtidigt undanglidande melankoli. Allt på en enda gång, den största glädjen som har ett stråk av sorg i sig. Är det här det svenska lynnet skapas, i sin unika dualitet? Den dualitet som gett oss det mest romantiska, men också en hög självmordssiffra.
Sådana här kvällar är det som om allt finns inom räckhåll, bara man sträcker ut handen kan man famna hela känslan på en enda gång. Man är mitt inne i känslan och man bärs fram av den - mjukt, varmt, starkt.
Lycka.......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar