Att ersätta en norm med en annan - om kritiken av heteronormen

Ja, så har då Stockkholm Pride startat. I år handlar mycket om heteronormen. Den har utsetts till "årets fiende nr 1".
Under de senaste åren har jag hört och läst många kritiska uttalanden och åsikter om heteronormen. Det som är temat för det här blogginlägget är att flertalet av de som uttalar sig om heteronormen:
a) gör det utifrån sina egna fördomar och
b) är omedvetna om att de vill ersätta en norm med en annan.
(Låt mig för sakens skull göra klart att jag inte är någon vän av heteronormen, den som enligt definitionen gör att alla bedöms och bemöts utifrån en given uppsättning av värderingar byggda på heterosexuellt samliv.)

A. Många homosexuella (och här menar jag egentligen hbtq-personer) uttrycker sig med ett förakt mot heterosexuella: Heterosexuella tänker i gammaldags låsta banor, de är trångsynta, de lever tråkiga/meningslösa liv etc.
Just den typen av uttalanden bygger på en fördomsfull trångsynthet - om heterosexuella. I sin extrem handlar det om att en del homosexuella ser sig som "finare" människor än heterosexuella.
Ja, det är faktiskt så att de här personerna aktivt odlar och vidmakthåller en vi/de-syn. De bygger murar och gräver skyttegravar istället för att öppet och förutsättningslöst möta människor.

B. Som homosexuell ställs jag ofta inför ett paradoxalt utanförskap, det känns ofta som om mitt val av liv inte är godkänt - av andra homosexuella. Jag och min Jonas lever vårt enkla liv i ett kedjehus på en liten ort. Vi ägnar oss åt varandra, våra hundar och katter, vår trädgård och vårt hus. Vi umgås i all enkelhet med släkt och vänner. Vi har vanliga jobb.
Båda lever vi som öppet homosexuella - utan några som helst problem. Vi pratar med andra om vårt liv helt utan dramatik eller som några försök till "statements".
Men bland de "riktiga" hbtq-personerna ses vi ofta som fega anpasslingar och svikare. Vi lever nämligen för nära heteronormen enligt dem. Men de tycks inte vilja fatta att detta är vårt val - vårt helt egna fria val.
Ser de oss som ett hot? Är vi farliga eftersom vårt sätt att leva raserar deras teoribygge och ifrågasätter deras offerroll?

Jag är glad och tacksam att det finns de som står upp för rätten att leva öppet som homosexuell. Men de får akta sig noga för att skapa ett dubbelt utanförskap genom att introducera en ny norm. De måste inse att det finns många olika sätt att föra kampen.

Glad Pride på er alla!