SvD har en ledare (se länk nederst) som handlar om akademikernas roll inom socialdemokratin.
Jag är benägen att hålla med. Och jag tror att jag vet vad det beror på. Det soocialdeokratiska partiet lider av en anti-akademisk motrörelse som nu har fått fullt genomslag.
Av någon anledning så blev det för ett antal år sedan inte "fint" att vara akademiker inom s. Det var som om partiet genomgick en romantisering av den kunskap som man tillägnat sig i livets skola - och enbart i den skolan. Inspel från forskare och den akademiska världen sågs inte med blida ögon. Personer som hade en akademisk bakgrund eller en vilja att lyssna på akademiker ställdes utanför. Partiet fokuserade istället enbart på sina företrädares förmåga att kommunicera. Men man glömde bort vad som skulle kommuniceras.
Socialdemokraterna har en lång tradition av grundlig analys och förmåga att se sammanhang i politiken. Men det har nu tappats bort. Istället erbjuder man ett lapptäcke med ständigt skiftande utspel som inte hänger ihop med någon större vision eller helhetsbild.
Jag vill faktiskt påstå att socialdemokratin har blivit ett offer för den egofixering som samhället lider av. Nu är alla mästare på allt och ingen får ifrågasättas för då är det en kränkning. Man har blandat ihop allas lika värde med allas lika förmåga. Medelmåttornas förlovade land...
SvD ledare: Socialdemokraterna behöver akademikerna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar