F.d. arbetsmarknadsminister och partisekreterare (m) Sven Otto Littorin ger nu sin version av det som i media går under namnet "Littorin-affären". Han gör det i en mejlintervju i DN:
http://www.dn.se/nyheter/valet2010/nu-talar-littorin-ut-1.1137258.
Jag vet inte vem som har rätt och vem som har fel i den här saken. Vem talar sanning - Littorin eller den anonyma 30-åriga f.d. prostituerade kvinnan? Något säger mig att vi aldrig kommer att få svaret på det, speciellt med tanke på att det påstådda brottet är preskriberat och aldrig kommer att utredas.
Men det är inte det som det här inlägget ytterst handlar om. Det handlar om en människa. Vem är Sven Otto Littorin? Är han en av de mest förhärdat cyniska taktiker och lögnare som vi sett i svensk politik på mycket länge? Eller är han en person för vilken allt (vårdnadstvist, jobbpress mm) blivit för mycket?
Min grundsyn på människor är inte att de är kallhamrade lögnare. Det är en livshållning som gör att jag klarar av att möte människor på ett positivt sätt.
Kan det alltså vara så att Littorin helt enkelt brakat ihop inför trycket? Något i det lilla jag vet om honom indikerar att så faktiskt kan vara fallet. Han har gett intryck av att vara en glad, öppen och kanske något blåögd visionär. Sådana människor har en tendens att lita på andra och går kanske inte till vägs ände för att kontrollera varje detalj. Det kan förklara de oriktiga uppgifterna kring hans examen. Det kan också förklara den senaste veckans händelser. Han har litat på att andra varit förnuftiga och inte haft en negativ agenda. Han byggde hela sitt agerande på det - men det höll inte. För i den verkliga världen finns det andra krafter.
Eller sitter han och cyniskt blåljuger och snyftar för att få sympati? Något säger mig att om han hade varit av den kalibern så hade han inte avgått utan suttit kvar och ridit ut stormen.
Jag funderar också över hur den 30-åriga kvinnan har det. Men jag kan inte göra mig någon som helst bild av detta eftersom hon väljer att förbli anonym och Aftonbladet (som har henne som källa) inte ger någon mer information.
Varje människa har ett ansvar och en möjlighet att välja. I den här saken finns det uppenbart flera okloka beslut. Några av de besluten kanske tagits med en god avsikt, och några i rent oförstånd. Men oavsett vilket så får det inte leda till en fullständigt orimlig situation. Det måste finnas ett utrymme för att förlåta och gå vidare - för alla inblandade.
Jag får en känsla av att han är en djupt förtvivlad människa; men ändå en så pass driven taktiker att han försöker få ett annat fokus än vad AB levererar.
SvaraRadera