För skojs skull gjorde jag SvD:s Valkompass så ska klara ut vilket parti mina åsikter stämmer bäst överens med. Jag tar sådana här undersökningar med en stor nypa salt, men ändå....
Bland de fem högst rankade partierna för mig var tre stycken sådana jag aldrig någonsin skulle kunna tänka mig att lägga min röst på. (Ett av dem har blivit flumliberalt, ett av dem är frihetsberövande moralkonservativt och ett är öppet invandrarfientligt och homofobt.)
Problemet ligger väl i att slutresultatet i hög grad beror på vilka frågor man markerar som viktigast. Egentligen är det väl så att några partier står för saker som gör att de direkt faller bort, även om frågan som de faller bort på inte är den "viktigaste".
Men nu var det inte det som mina funderingar egentligen handlade om den här gången.
Jag tycker att det är djupt olyckligt att tidning efter tidning publicerar sådana här högst förenklade "kompasser". Speciellt eftersom de bara baserar sig på enstaka frågor och inte tar någon större hänsyn till grundläggande värderingar. Det reducerar oss väljare till egocentriska vindflöjlar. På sikt urholkas värdegrundlaget i våra partier. Ett parti utan gundläggande värderingar blir en röstmaximerarmaskin med låg förutsägbarhet och som blir lättpåverkat av den senaste trenden som media lyfter fram.
Jag är också djupt skeptisk till att vi måste ha 5-6 (eller flera) opinionsundersökningar varje månad. De bidrar också till en kortsiktighet och ett opportunitiskt beteende hos våra politiker. Ingen vågar ta de svåra (men nödvändiga) långsiktiga greppen som kanske kostar lite i popularitet på kort sikt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar