Och så har vi såklart Gävle Symfoniorkester som med sin karismatiske chefdirigent Jaime Martin gästade Konserthuset i Stockholm. I bagaget hade de även med sig den lika karismatiske violinisten Nemanja Radulovic.
Tillsammans bjöd de på Prokofievs andra violinkonsert i en tolkning som jag sent ska glömma. Radulovic vågade plocka fram de allra svagaste nyanser och kontraster i verket. Istället för inledningen som ofta brukar spelar en smula kärvt och "rakt på" så blev det här en ton så skör att varje annat ljud i salongen suddades ut. Och i den koncentrationen fortsatte det i ett utmärkt samspel som inte väjde för något. Radulovic har en intensitet och expressivitet i tonen som är få förunnat, utan att det någonsin blir grovt.
Det här var en kort vardagskonsert så istället för paus blev det rakt på nästa verk - Mendelssohn-Bartholdys symfoni nr 5, den som brukar kallas Reformationssymfonin. Detta är egentligen hans andra symfoni, men han var inte nöjd med den så den gavs inte ut förrän långt efter hans död.
Vi fick den i en genomlyst och nästan lyrisk tolkning som lyfte fram dess kvaliteter. Men dirigent och orkester sparade inte på krutet i den avslutande satsens citat av "Ein feste Burg" med full orkester.
De här varadagskonserterna på va 60 minuter är perfekta tillfällen för att spontant upptäcka musik och musiker. Bra gjort, Konserthuset och Stefan Forsberg!
Inlägg
