Kungliga Operan (Stockholm) 2023-03-09
Puccini: Tosca
Dirigent: John Fiore
Kungliga Hovkapellet
Kungliga Hovkapellet
Kungliga Operans kör
Regi: Knut Hendriksen
Scenografi: Björn Brusewitz
Kostym: Ann-Mari Anttila
Ljus: Hans-Åke Sjöquist
Floria Tosca: Malin Byström
Mario Cavaradossi: Daniel Johansson
Baron Scarpia: John Lundgren
Cesare Angelotti: Kristian Flor
Sakristanen: Markus Schwartz
Spoletta: Niklas Björling Rygert
Sciarrone: John Erik Eleby
En fångvaktare: Alar Pintsaar
En herdegosse: Elis Arrias Röing
Jag har sett den här produktionen en gång tidigare - för många år sedan. Den här gången ville jag se den av två skäl: Malin Byström och John Lundgren. Och de gjorde mig inte besviken!
Dock levde inte kvällen som helhet upp till mina förhoppningar. Den främsta orsaken var det svala orkesterspelet. Det saknade sug och drama - det brände aldrig till på riktigt. Det var som att dirigenten läste Mozart istället för Puccini.
Dock måste jag ge orkestern eloge för den absolut andlöst vackra insatsen i Cavaradossis aria "E Lucevan le stelle" i sista akten. Enbart klarinettens inledning var värt hela kvällen!
Daniel Johansson är helt ok som Cavaradossi, men rösten är några nummer för liten och saknar italiensk glöd. Han skulle också tjäna på lite mer personregi.
John Lundgren är en otäck Scarpia - och det är bra! Dock saknar jag det mjuka legatot som skulle kunna göra honom absolut livsfarlig i sin dubbelhet. Nu blir han en aningen för endimensionell bov. Dessutom hörde jag något hos honom som jag inte hört förut - en ovana att glida in på tonerna underifrån. Jag vet att han har förmågan att vara exakt så jag undrar om det var ett manér eller ett medvetet val för att få Scarpia att verka extra obehaglig?
Malin Byström ÄR Floria Tosca! Hela hennes närvaro är i rollen - såväl fysiskt som i rösten. Rösten är en glödande ström av lava. Höjden är precis och vibrerande. De låga lägena är fulltoniga och färgrika. Om jag skulle önska mig något så är det kanske lite mer lyrik i "Vissi d'arte"....
Alla övriga roller sjungs lyxigt bra.
Scenbilden är vacker, dock blir det lite tångt på scenen i första akten vilket gör intrycket rörigt.
Kostymer och ljus gör detta till en klassiskt vacker uppsättning som väl försvarar sitt långa liv på Kungliga Operan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar