torsdag, december 28, 2006

Återfunnen

Vi har nu varit tillbaka i Sverige i ca 10 månader.
En av de mest fascinerande sakerna har varit återknytandet av gamla bekantskaper, och en del nya bekantskaper med koppling till det förflutna.

För några månader sedan trillade det in ett mail från en kompis som jag inte har haft kontakt med sedan mitten av 80-talet. Vi musicerade och festade en hel del ihop på den tiden. han hörde av sig bl a för att lämna tillbaka några noter som han hade lånat.
För ett par dagar sedan kom det ett SMS från en lumparpolare som jag heller inte haft kontakt med sedan mitten av 80-talet.
Jag har också fått kontakt med den tjejen i vars kök vår Lisa föddes för snart 11 år sedan, och jag har fått kontakt med den tjejen som hade Lisas mamma på hennes ålders höst.
Och i höstas så snubblade jag på tåget över den tjejen som äger Iors farfars kullsyster.

Visst är sådant häftigt? Och i alla fallen (utom i ett) har kontakten möjliggjorts av nätet. Sökmotorer, telefonkataloger mm.

torsdag, december 14, 2006

Hela vägen hit

Jag har nu med största sannolikhet levt mer än halva mitt liv.
Många saker har hänt på vägen - bra och dåliga. Allt det har jag med mig i min ryggsäck. Det händer väl någon gång att ryggsäcken känns tung, men för det mesta ger ryggsäckens tyngd mig en stabilitet och ett stöd. Och det finns ofta erfarenheter som jag kna plocka fram ur säcken och använda i olika situationer.
Visst finns det saker som jag helst inte skulle ha velat ha i ryggsäcken, men de är där och jag kan inget göra åt det. Så då får jag lära mig att leva med det. Kanske gör det mig till en klokare och bättre människa?

Men det finns något som gör att jag acceptera allt som skett. Det är att allt som hänt på något sätt har fört mig till det största i mitt liv - kärleken. Och jag skulle inte vilja vara utan något av det mindre bra som har hänt mig om det hade inneburit att jag inte mött Jonas.
Han har gett allt en mening.

onsdag, december 13, 2006

En dag av ljus

Idag kom ljuset. Det kom som stearinljus i håret och med sång.
Allt var stilla. Världen fick vänta en liten stund.
Vi behövde det.

Det svaga fladdrande ljuset och de lågmälda rösterna får oss att fokusera vår uppmärksamhet. För ett ögonblick befinner vi oss i en gammal känd tradition. Vi blir en del av något större.
Om vi tappar greppet om allt annat så finns trots allt traditionerna. De ska vi vara rädda om. De ger oss de fasta punkter vi behöver för att klara allt annat. De ger oss ett fäste, inte bara för ögonblicket utan de ger oss också en hemvist i något större. I det som definierar vilka vi är.

Lucia....

söndag, december 10, 2006

Another day older

Jaha, nu har man alltså blivit en s.k. dubbelfyra. Det känns helt OK, gör inte alls ont eller så.
Mysigt att vakna i morse till en liten födelsedagsfrukost och ett paket.

Vi har varit på hundutställning större delen av dagen. Hur mycket som helst att titta på. Intressant, spännande, kul. Speciellt skoj eftersom det gick bra för hundarna också. Lite extra kul att Ester smällde till och blev bästa veteran i rasen, med ck. Skoj när en domare förstår att uppskatta henne kvaliteter. Och idag visade hon verkligen fram sig på allra bästa sätt. Alert och med en härlig energi i steget.
Så nu har hundarna slocknat här. Trötta efter många intryck.

fredag, december 08, 2006

Eftermiddag i december

Jag tar en paus på jobbet för att få ner några rader här. Ibland måste man låta skallen göra något annat.

En helt vanlig fredag eftermiddag i december.
Klockan är strax efter två och det har börjat mörkna ute.
I helgen är det hundutställning. Det blir första utställningen sedan i somras. Ska bli hur kul som helst. Utställningar är kul, inspirerande, engagerande, spännande. Det finns massor av fina hundar att titta på och konstiga människor att byta några ord med.

Och så fyller jag 44 på söndag. På kvällen ska vi bara äta köttbullar och ha det skönt hemma. Bättre sätt att fira en födelsedag på har jag svårt att tänka mig.

lördag, december 02, 2006

Kvällen före första advent

Idag har vi gjort klart för första advent. Adventsstjärnor och ljusstakar är på plats. Men inte tända, man får inte tjuvstarta. (Även om ingen i grannskapet verkar bry sig om det.)
Städningen klarades av igår kväll.

Nu sitter vi på var sin sida av köksbordet. Allt är tyst och lugnt.
Det är så underbart att bara vara.