Gåvan som inte förminskar

I diskussionen kring äktenskap för samkönade par så menar många motståndare att det urholkar eller förminskar själva äktenskapet i dess religiösa (kristna) betydelse.

Är inte det ganska underligt egentligen...
Kan kärlek och en relation mellan människa och Gud verkligen bli mindre värd ju fler som får ta del av den? Är Guds kärlek begränsad? Räcker den inte till alla?
Blir äktenskapet "smutsigt" av att det även omfattar par av samma kön? Blir källans rena vatten förorenat av ett par "otvättade" fötter?
Är inte detta att förminska Gud?

Låt mig ta jämförelsen med nattvarden som till och med räknas som ett sakrament i Svenska Kyrkan. (Äktenskapet är däremot inte ett sakrament i de evangelisk-lutherska kyrkorna.)
Om nattvarden ges till en "syndare", minskar då värdet av nattvarden för den "rättfärdige"? Parallellen är inte alls långsökt eller irrelevant, den är i högsta grad på sin plats.


Eller är det som vanligt att människor gömmer sig bakom en religiös fasad när de egentligen uttrycker sin egen privata rädsla och sina fördomar?

Och så blandar de ihop ord och budskap. Bakom Bibelns, ibland motsägelsefulla ord, rymmer sig ett konsekvent budskap. För att hitta det budskapet måste man kanske skrapa på orden och se dem i ljus av när, var och hur de skrevs. Kanske man också måste skrapa bort lager av ingrodd beläggning som vi människor har åstadkommit genom ett par tusen år.