Kön som urval vid rekrytering?

I DN publiceras idag en debattartikel som handlar om kvinnor i operativa chefspositioner: http://www.dn.se/debatt/fler-kvinnliga-chefer-viktigare-an-kvotering-1.1145687. Artikeln är undertecknad av flera personer vars kunskap och erfarenhet jag har stor respekt för. Desto mer beklagligt att se även dessa personer trampa farligt nära "omvänd diskriminering".

Därför kör jag en repris på ett av mina tidigare blogginlägg:

Jag är av den självklara(?) och bestämda åsikten att kön inte ska spela roll vid rekrytering, lönesättning, befordran, arbetsfördelning mm. Män och kvinnor ska behandlas lika – visst är det enkelt?

Jag är fullt på det klara med att kvinnor har särbehandlats negativt genom historien och att så fortfarande sker i många sammanhang. Men löser vi det genom att särbehandla män negativt? Kan vi uppnå likabehandling av könen (dvs att kön inte spelar roll vid rekrytering) genom att låta kön bli en avgörande parameter i olika utvärderingar?
För mig är det en farlig väg. Det som kallas ”positiv särbehandling” av kvinnor är inget annat än en ”negativ särbehandling” av män. Vi bygger in ett system och ett synsätt där kön ska få avgöra istället för kompetens, prestation etc.

Rent teoretiskt kan jag vara ok med att en kvinna får förtur i en situation där det står mellan en man och en kvinna med exakt samma nivå på erfarenhet, kompetens och potential. Men detta är enbart teori – en sådan situation uppstår aldrig. Det finns alltid skillnader. I praktiken innebär det att kvinnligt kön blir viktigare än kompetens i en situation där man ser det som ett självändamål att rekrytera in fler kvinnor på vissa typer av positioner.
(Visst kan man motivera det med att det räcker med att vara ”tillräckligt bra” för en position, men det blir en slags medelmåttighetens princip som inte gynnar någon i längden.)

Jag vänder mig bestämt mot den agenda som hävdar särbehandling av historiska skäl för att rätta till ett fel. Man kan inte radera ett fel genom att göra ett nytt fel.

Jag vänder mig bestämt mot olika typer av könskvotering för kvoteringens skull. Det är trist att se företag och organisationer ”tvingas” med i den mediala/politiska inpiskningen. Det är trist att se verklig jämlikhet offras på den politiska korrekthetens altare.

SD inifrån

Avhoppen från SD blir allt vanligare. Flera företrädare för partiet väljer att hoppa av. Ofta är orsaken odemokratiskt agerande från riksplanet. Och nu handlar det i tillägg om de faktiska åsikterna som partiet i praktiken representerar.

Nu är det Staffan Gising, förstanamn för SD i kommunvalet i Mariestad, som hoppar av och ger oss en bild inifrån av hur SD fungerar.

Från Staffan Gisings blogg:
”Jag kan inte med hedern i behåll jobba för ett parti som så flagrant gått ifrån sin egen politik. Som med rena rasistiska uttalanden, där man siktar in allt sin avsky mot en speciell grupp. Personer som verkar se politik endast som en inkomstkälla där man ska tjäna pengar. Hur ska jag kunna företräda ett parti som jag aldrig hade velat rösta på själv? 40% av allt partistöd som betals via kommunerna ska gå oavkortat till riks, jag undrar varför vi aldrig ser en redogörelse hur dessa pengar används ? . Jag gick med i partiet med föreställningen att i SD var det tillåtet att älska sin egen kultur, samtidigt som man faktiskt uppskattade andra.

SD skapar motsättningar med sin retorik, vart vänder sig te x muslimer som faktiskt flytt religiöstförtryck, när partier som SD uttrycker ett såndant förakt för dessa människor. Naturligtvis vänder de sig andra inom islam !

Om man i partiet skulle kritisera te x Israel, eller påpeka att Ortodoxa judar och muslimer har liknande syn på tex kvinnan, då anklagas man direkt för att vara 'Antisemit'

Det sorgligaste är att det finns fantastiska personer inom partiet, som inte alls har vare sig rasistiska eller extrema åsikter. Men dessa har inte en chans att göra sig hörda. Eftersom partiet gör allt för att lägga 'locket på' för att inte riskera att missa riksdagsplatsen, där sköna kronor väntar. Som senaste mailet jag fick 'Nu är det bara röst MAXIMERING som gäller!'

Jag väljer att idag lämna min kandidatur för sverigedemokraterna eftersom det visat sig vara ett parti för rasister och avdankade politiker som ser sin chans att via SD komma in i riksdagen, eftersom de inte platsar inom sina gamla partier."


Jag kan nog tycka att Staffan Gising inte är århundradets mest hederliga person med tanke på ett blogginlägg som han skrev för bara lite drygt en månad sedan då han förklarade sina sympatier för SD. Då företrädde han i allt väsentligt den syn på invandrare som han nu kritiserar partiet för.
Men - det är skönt att se att han vaknat.
Han lyfter fram samma sak som så många andra inom SD vittnat om - det partiet försöker ge sken av att vara stämmer inte med hur de agerar.
De påstår sig vara de vanliga människornas lyhörda parti, men egentligen så handlar det om stark centralstyrning och undertryckande av diskussion.
De kritiserar etablerade politiker som "tjänar pengar" på sina uppdrag, samtidigt som de själv försöker gynna sina personliga plånböcker.
De påstår att de inte kritiserar invandrarna, utan de är bara kritiska mot invandringspolitiken. (Vi har väl redan genomskådat den lögnen, men här får vi ytterligare bevis.) Staffan Gising drar paralleller mellan SD:s argumentation och hur det lät i Tyskland på 30-talet, något som han har fullständigt rätt i.

Min bild av SD är att det är ett parti med en liten "hård kärna" av ideologiskt motiverade politiker på riksplanet, ofta med någon form av bakgrund i eller anknytning till grupperingar i det högerextrema/rasistiska spektrat. Som förgrundsfigur har man satt Jimmie Åkesson som ska ge partiet en städad och proper fasad.
På lokal nivå har man i hög grad attraherat personer som misslyckats i andra politiska sammanhang. Eftersom man inte lyckats knyta till sig andra personer så får de här fylla tomrummet. Det är ofta personer som drivit i det närmaste rättshaveristiska kampanjer i olika sammanhang och som är kända kverulanter på olika tidningars insändarsidor. (Nu har de ju bloggar också så de hörs ännu mer.)

Min uppmaning: Gå inte på SD:s fagra ord! (Man behöver inte skrapa särskilt mycket på ytan för att det den bruna färgen från 30-talet ska komma fram.)
SD är ett hot mot en positiv utveckling av det svenska samhället.

SD är grovt ohederliga vad gäller HBT

I dagens SvD finns en artikel om att SD siktar in sig på hbt-röster och att de är sura för att de inte är välkomna på Pride: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sd-siktar-in-sig-pa-hbt-roster_5054837.svd.

Partiledare Åkesson går ut och påstår att SD är ett parti för hbt-personer. Detta är ohederligt och otroligt lätt att genomskåda.
Man använder argumentet att islamsk invandring är ett hot mot alla hbt-personer. Han kör med samma skrämselpropaganda som vanligt. Och han lägger krokben för sig själv. Under de år då invandringen av muslimer till Sverige ökat har inte den positiva utvecklingen för hbt-personer stannat av det minsta.
Han tror att med en ökande muslimsk invandring så ska samma lagar som i t ex Iran införas i Sverige. Ingen normalt tänkande person kan väl gå på ett sådant grovt argument?
Och när vi ändå är inne på religion - några av de största motståndarna till rättigheter för hbt-personer återfinns inom den kristna kyrkan i Sverige (och i andra länder). Hur tänker Åkesson hantera det?

Dessutom är det lätt att avslöja SD:s verkliga syn på hbt-personer. Partisekreterare Söder har uttryckt sig så här tidigare: "Igår inleddes homojippot Pride i vår anrika huvudstad. Sjukliga beteenden som skulle få vilken normalt funtad människa att känna avsky och få kväljningar är idag helt plötsligt normala beteenden, enligt massmedierna och våra politiker."
Vi har många exempel på ledande företrädare för SD som öppet och tydligt gjort klart att de ser hbt-personer som avvikare som inte borde få utrymme i samhället.


Jag kan tycka att det är ok att ge SD möjlighet att vara representerat under Pride. Om inte annat så är det ett utmärkt tillfälle att avslöja dem inför öppen ridå.
Men samtidigt så tycker jag att det är rimligt att arrangörerna väljer att inte ge utrymme åt ett parti som öppet och klart förklarat att hbt-personer är avvikare som inte borde få utrymme i samhället.

Att nu SD kommer med en snyft-grej om att det är odemokratiskt att inte ge dem utrymme så tycker jag inte att vi ska köpa det. Det är bara hyckleri.

RSFL - bra jobbat men gå inte fel

I dagens DN publiceras en hyllningsartikel till RFSL: http://www.dn.se/nyheter/sverige/rfsl-60-ar-en-framgangssaga-1.1142534.
Jag är den förste att tacka och hylla RFSL och dess eldsjälar över hela landet för deras insatser. De har skapat platser och klimat där det är OK att vara sig själv. RFSL har räddat många unga från självmord och andra tragedier bara genom att finnas till.

Men sedan ett antal åt har RFSL styrt sin politiska agenda ensidigt i riktining mot en militant queeragenda, ofta även med feministiska förtecken. Och man har konsekvent placerat sig långt ut på vänsterkanten. Detta är en trend som startades när RFSL fick ett antal uttalade kommunister i ledande förtroenderoller. Sedan har det gått av bara farten med internrekrytering och självbekräftelse.

Jag anser att RFSL (centralt) håller på att marginalisera sig själv. Det stora antalet HBT-personer i Sverige ställer inte upp på en politisk agenda som i allt väsentligt går hand i hand med vänsterpartiet.

Jag utmanar RFSL - kan ni återigen bli en rörelse för alla HBT-personer?

Möjligheter och krokben

En mycket intressant artikel i dagens SvD av Mustafa Can: http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/raddning_5034925.svd.

Egentligen behöver jag inte säga mer än: Läs den!

Möjligen kan det vara intressant att reflektera över kommentarerna till artikeln - Invandrarna kritiseras från vissa håll för att bara sitta och vänta på bidrag. När sedan invandrare tar initiativ och gör något utan kostnad för någon skattebetalare så är det nästan ännu värre.
Den enkla slutsatsen är att invandrarhatet inte bygger på några egentliga argument, utan på rent främlinghat.