Så då är man med i statistiken - vår inbokade vigsel är sannolikt en av de 44 centralt registrerade samkönade vigslarna som det talas om i artikeln i SvD: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/svalt-intresse-for-homovigslar_5026733.svd.
Det blev alltså inte Svenska Kyrkans totala undergång (som kritikerna hävdade) när man tog beslutet i slutet av 2009. Inte heller har Svenska Kyrkan fått några egentliga problem med relationerna till andra kyrkor. T ex är SvK (mig veterligen) fortfarande en aktiv och fullvärdig del av Borgågemenskapen.
Jag vet att några personer valt att säga upp sitt medlemskap i SvK efter beslutet, däribland personer som jag respekterar för deras tro och intelligens. Men det blir lite ihåligt när de menar att samkönade vigslar blir det brott mot det de kallar "rätt kristen tro" som gör att de inte längre kan vara medlemmar. De har ju kunnat vara medlemmar och verka aktivt i SvK trots att vi haft kvinnliga präster under lång tid. För faktum är att Bibeln tycks vara tydligare i det att prästerskapet är förbehållet män än att äktenskapet skulle vara endast för man-kvinna.
Något får mig att tro att det är (omedvetna?) sociala fördomar som styrt dessa personers agerande, även om de klätt dem i teologiska argument.
Men hur det nu än är med det så gifter vi oss i Vallentuna kyrka i augusti. Vi har blivit mötta med en öppen famn av alla i Vallentuna församling som vi har haft att göra med.
Om Gud sedan inte vill kännas vid den vigseln så får det bli en sak som vi reder ut direkt med honom.
torsdag, juli 22, 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar