torsdag, juli 29, 2010

SD inifrån

Avhoppen från SD blir allt vanligare. Flera företrädare för partiet väljer att hoppa av. Ofta är orsaken odemokratiskt agerande från riksplanet. Och nu handlar det i tillägg om de faktiska åsikterna som partiet i praktiken representerar.

Nu är det Staffan Gising, förstanamn för SD i kommunvalet i Mariestad, som hoppar av och ger oss en bild inifrån av hur SD fungerar.

Från Staffan Gisings blogg:
”Jag kan inte med hedern i behåll jobba för ett parti som så flagrant gått ifrån sin egen politik. Som med rena rasistiska uttalanden, där man siktar in allt sin avsky mot en speciell grupp. Personer som verkar se politik endast som en inkomstkälla där man ska tjäna pengar. Hur ska jag kunna företräda ett parti som jag aldrig hade velat rösta på själv? 40% av allt partistöd som betals via kommunerna ska gå oavkortat till riks, jag undrar varför vi aldrig ser en redogörelse hur dessa pengar används ? . Jag gick med i partiet med föreställningen att i SD var det tillåtet att älska sin egen kultur, samtidigt som man faktiskt uppskattade andra.

SD skapar motsättningar med sin retorik, vart vänder sig te x muslimer som faktiskt flytt religiöstförtryck, när partier som SD uttrycker ett såndant förakt för dessa människor. Naturligtvis vänder de sig andra inom islam !

Om man i partiet skulle kritisera te x Israel, eller påpeka att Ortodoxa judar och muslimer har liknande syn på tex kvinnan, då anklagas man direkt för att vara 'Antisemit'

Det sorgligaste är att det finns fantastiska personer inom partiet, som inte alls har vare sig rasistiska eller extrema åsikter. Men dessa har inte en chans att göra sig hörda. Eftersom partiet gör allt för att lägga 'locket på' för att inte riskera att missa riksdagsplatsen, där sköna kronor väntar. Som senaste mailet jag fick 'Nu är det bara röst MAXIMERING som gäller!'

Jag väljer att idag lämna min kandidatur för sverigedemokraterna eftersom det visat sig vara ett parti för rasister och avdankade politiker som ser sin chans att via SD komma in i riksdagen, eftersom de inte platsar inom sina gamla partier."


Jag kan nog tycka att Staffan Gising inte är århundradets mest hederliga person med tanke på ett blogginlägg som han skrev för bara lite drygt en månad sedan då han förklarade sina sympatier för SD. Då företrädde han i allt väsentligt den syn på invandrare som han nu kritiserar partiet för.
Men - det är skönt att se att han vaknat.
Han lyfter fram samma sak som så många andra inom SD vittnat om - det partiet försöker ge sken av att vara stämmer inte med hur de agerar.
De påstår sig vara de vanliga människornas lyhörda parti, men egentligen så handlar det om stark centralstyrning och undertryckande av diskussion.
De kritiserar etablerade politiker som "tjänar pengar" på sina uppdrag, samtidigt som de själv försöker gynna sina personliga plånböcker.
De påstår att de inte kritiserar invandrarna, utan de är bara kritiska mot invandringspolitiken. (Vi har väl redan genomskådat den lögnen, men här får vi ytterligare bevis.) Staffan Gising drar paralleller mellan SD:s argumentation och hur det lät i Tyskland på 30-talet, något som han har fullständigt rätt i.

Min bild av SD är att det är ett parti med en liten "hård kärna" av ideologiskt motiverade politiker på riksplanet, ofta med någon form av bakgrund i eller anknytning till grupperingar i det högerextrema/rasistiska spektrat. Som förgrundsfigur har man satt Jimmie Åkesson som ska ge partiet en städad och proper fasad.
På lokal nivå har man i hög grad attraherat personer som misslyckats i andra politiska sammanhang. Eftersom man inte lyckats knyta till sig andra personer så får de här fylla tomrummet. Det är ofta personer som drivit i det närmaste rättshaveristiska kampanjer i olika sammanhang och som är kända kverulanter på olika tidningars insändarsidor. (Nu har de ju bloggar också så de hörs ännu mer.)

Min uppmaning: Gå inte på SD:s fagra ord! (Man behöver inte skrapa särskilt mycket på ytan för att det den bruna färgen från 30-talet ska komma fram.)
SD är ett hot mot en positiv utveckling av det svenska samhället.

Inga kommentarer: